all our bruised bodies and the whole heart shrinks
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Sitter på tåget hem till Norrköping igen. Som vanligt ingen platsbokning, så jag lovar att det kommer någon jävel och ska ha platsen jag sitter på. Om man ska lita på min gamla vanliga tur, dvs.
En vecka har gått sedan jag såg Hampus, och jag saknar honom något så otroligt att det nästan är skrattretande. Men ikväll blir det "som vanligt" igen. Hemmagjord pizza, dexter, energidryck och pussar.
Nu har jag dessutom fruktansvärt mycket pågång. Eller fruktansvärt mycket. Men håret mitt ska blekas, färgas och tillslut dreadas.
Nu har jag dessutom fruktansvärt mycket pågång. Eller fruktansvärt mycket. Men håret mitt ska blekas, färgas och tillslut dreadas.
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Försov mig, hade äcklig huvudvärk, gick till skolan efter lunch för att vara med på den sista lektionen. Det visade sig att vi dessutom ska sluta 25 minuter tidigare.
Ikväll åker jag till Hampus. Som i princip alla föregångna helger så ska vi göra hembakad veganpizza, dricka energidryck och kolla på Dexter. Bland det bästa som finns helt enkelt.
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Idag har jag diskat, städat, ätit och sovit. Nu sitter jag med en filt runt min och kollar på Dr. Phil, folk är galna.
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Jag tror jag mår bra nu. Det känns bra.
Även fast jag försov mig till halv tolv i morse, vilket gjorde att jag missade de två första lektionerna, så mår jag bra.
Även fast jag i princip inte har några pengar alls längre, och måste leva på den pastan och färdigsoppan som jag har i skafferiet fram till månadsskiftet, så mår jag bra.
Jag känner mig lugn.
det här med blogg kanske fungerar ändå
Det känns faktiskt som om det händer mer i mitt liv nu. Vilket inte är särskilt konstigt. Även fast jag bor i ett pyttelitet rum på ett halvnedlagt elevhem, går i skolan halva dagen och sen antingen sover middag eller träffar Hampus, så har det nog aldrig hänt så här mycket.
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Jag sitter i skolan. Naturkunskap. Har placerat mig längst bak i hörnet för att lyssna alldele för högt på La Dispute.
På höstlovet åker jag hem. Det är fem veckor dit, men ändå har jag börjat få ångest. Jag trivs här, men saknar ändå. Jag saknar katten. Jag saknar min lillasyster.
Fast vad saknar jag egentligen? På ett sätt känner jag mig så fruktansvärt känslokall, och jag vet att jag kommer må dåligt av att tillbringa tid där.
Ingen tror mig kanske, men jag har aldrig mått så bra som när jag flyttade hit. Det är lustigt hur en liten by kan förstöra en så mycket.
all our bruised bodies and the whole heart shrinks
Det är mycket som har hänt sen sist. Så mycket att jag skulle behöva flera timmar för att kunna dokumentera allting.
Jag har flyttat från min lilla barndomsby till staden med 85'000 fler invånare, Norrköping. Jag har börjat en ny skola och är numera en så kallad humanist. Jag gillar skolan. Den är stor, vacker och gammal.
Numera bor jag i ett litet krypin i ett halvnedlagt elevhem 200 meter från skolan. Det är otroligt litet och väldigt omysigt, men det duger för mig innan jag hittar en lägenhet. Jag har min egna lilla ugn på rummet och delar ett minikök med en annan tjej.
Jag och Hampus är officiellt ett par sedan en knapp månad tillbaka, och jag är världens lyckligaste flicka.
Jag mår bra.
20120804
Jag sitter mest hemma och funderar. Ångest, lycka, tankar.
Jag har under dessa dagar lyckats upprätthålla mitt humör under timmarna jag har sommarjobbat, beställt hem en iPhone 4s samt äntligen fått beskedet om min gymnasieplats.
Om bara två veckor flyttar jag, helt ensam, till Norrköping. Åh, som jag längtar.
ÄNNU EN UNDERBAR VECKA
VECKAN SOM VARIT
Kan inte säga mer än att det var helt och hållet underbart.
GYMNASIUM
Just nu ser det ut så här. Hur dett blir tillslut har jag dock ingen aning om.
1: Humanistiska programmet - Kultur, De geer gymnasiet, Norrköping
1: Humanistiska programmet - Kultur, De geer gymnasiet, Norrköping
2: Humanistiska programmet - Kultur, Cybergymnasiet, Stockholm
3: Humanistiska programmet - Kultur, Internationella gymnasiet, Uppsala
Ångest.
Ångest.
NOSRINGEN
KAN DÖ NU. OK. BRA.
Varför? Snön hör inte hemma här längre. Okej, jag bor i norra Dalarna och det är ännu bara i mitten av april, men jag hade faktiskt lite hopp om vår ett tag. Åkte till och med longboard för någon vecka sedan, det kan jag ju bara ta och drömma om nu.
PÅSKÄGG
Fick ett påskägg av min gammelfarfar igår. Blev faktiskt riktigt glad! Han är så gullig.
I THOUGHT I HEARD A PLANE CRASHING, BUT NOW I THINK IT WAS YOUR PASSION SNAPPING
horrific @ instagram
VÅFFELDAGEN
Lite försenat, men så underbart gott.
Äppelvåfflor.
COUNTDOWN
6 dagar till påsklovet.
10 dagar tills jag piercar septum.
11 dagar tills jag får träffa Hampus.
61 dagar till min födelsedag.
74 dagar till skolavslutningen.
87 dagar till Peace & Love.
STOCKHOLM
Sitter i Tyresö, alldeles dödstrött. Har varit på färdighetstest på Rytmus. Var mycket enklare än vad jag trodde att det skulle vara, skönt.
Har köpt torkad tofu. Ska försöka hitta på någonting med den i veckan. Funderar på om jag ska köpa lite mer innan jag åker hem i morgon. Trots allt så var det jättebilligt; 16 svenska riksdaler för 200 gram. Värt.
Tofun inhandlades på oriental supermarket. Perfekt stället om man vill ha asiatisk mat.
Tofun inhandlades på oriental supermarket. Perfekt stället om man vill ha asiatisk mat.
ETT LITET INLÄGG NU PÅ MORGONEN
Jag har ätit smörgåsrån, paprika och smörgåsgurka till frukost. Öppnat persiennerna och upptäckt vilket grått väder det är ute.
Jag vill ut på min longboard. Fara fram i vinden. Men först måste griptapen fixas och vägarna sopas. Några fler plusgrader skulle också sitta fint.
Jag känner att sommaren är på väg. Sakta men säkert blir det allt varmare och snön blir allt sällsyntare. Det är så jävla skönt.
Jag vill ut på min longboard. Fara fram i vinden. Men först måste griptapen fixas och vägarna sopas. Några fler plusgrader skulle också sitta fint.
Jag känner att sommaren är på väg. Sakta men säkert blir det allt varmare och snön blir allt sällsyntare. Det är så jävla skönt.
