horrific

 

Jag sitter i skolan. Naturkunskap. Har placerat mig längst bak i hörnet för att lyssna alldele för högt på La Dispute. 

På höstlovet åker jag hem. Det är fem veckor dit, men ändå har jag börjat få ångest. Jag trivs här, men saknar ändå. Jag saknar katten. Jag saknar min lillasyster.

Fast vad saknar jag egentligen? På ett sätt känner jag mig så fruktansvärt känslokall, och jag vet att jag kommer må dåligt av att tillbringa tid där. 

Ingen tror mig kanske, men jag har aldrig mått så bra som när jag flyttade hit. Det är lustigt hur en liten by kan förstöra en så mycket.